Isn’t this like shouting in th…
tisdag, 27 januari, 2009
Isn’t this like shouting in the vacum of space?
Arkiv för januari, 2009
Yes, there was sicknes. The so…
tisdag, 27 januari, 2009
Yes, there was sicknes. The son got the WVD. The daughter had it in the weekend. The wife feels ill, so she’ll prolly get it.
Going to sleep now, dreading a…
tisdag, 27 januari, 2009
Going to sleep now, dreading a night of puke. Having sick children isn’t fun. Especially if there’s vomiting involved.
Franz Ferdinand – Tonight: Franz Ferdinand – 3,5
måndag, 26 januari, 2009
De numera MTV2klassiska indierockarna Franz Ferdinand rockar vidare med sin synthiga indierock. Med sina lagom upptempiga och grooviga låtar är detta en platta för förfesten. Den lockar till vidare festande, och är mer “Nu djävlar ska vi festa” än själva festandet i sig. Musikaliskt tycks de ha hämtat inspiration och influenser från både 60-tals rock och pop till tysk hårdsynth från 80-talet. Och de gör det utan att för den skull bli okoncentrerat och spretigt.
Emeralds – What Happened – 1,5
måndag, 26 januari, 2009
Synthpruttig, newagig ambient. I stort sätt ganska förutsägbar datorlek. En påse blandade synthljud häls ut över en svepande matta, så på med lite eko, klart!
Animal Collective – Merriweather Post Pavilion – 3
måndag, 26 januari, 2009
Animal Collectives nionde album Merriweather Post Pavilion är en samling trevlig, något storslagen, psychedeliapop. Låtarna är inte sällan lite för poprefrängiga med enkla Paul McCartneymellodier. Arr och ljudbilden är dock bra och består till stora delar en mångbitat psychedelia. Här finns också en smak av Glasvegas, som till exempel i “My Girls”. En platta som med stor säkerhet funkar bra som partymusik.
The Bird and the Bee – Ray Guns Are Not Just the Future – 3,5
måndag, 26 januari, 2009
Duon The Bird and the Bee spelar en electropop som ballanserar på gränsen till kitch. Inte helt osökt skulle man kunna kalla dem en radiopoppens Flying Lizards. Men här finns också inslag av jazziga evergreens och Bondstråkar. Och även om det vid en förströdd lyssning kan låta som radioskval, så är det inte det. Det är bara utklätt till det. Tyvärr har Ray Guns Are Not Just the Future ett par riktiga bottennapp. Utan dem skulle det här kunna kvala in till en av årets toppskivor redan nu.
