Esbjörn Svensson Trio – Leucocyte – 5
Skit på dig, vad bra det här är!
Inspelad som en jamsession under två dagar i januari är detta en nerkokt essens av E.S.T.s musik. Trion brukade ofta hyra in sig i en studio när de var på resande fot för att jamma loss och släppa lös den musikaliska kreativiteten. Dessa spontana jamsessions var deras sätt att förnya sig själva och sin musik. Helt utan förkomponerat material, följde musikerna fritt varandras infall och lät sig sköljas iväg. Esbjörn Svensson kallade det “att följa musiken.” Många av deras kompositioner är framsprungna ur dessa jamsessions. Men de har aldrig tidigare gets ut i så rå, obearbetad form som på Leucocyte.
Efter en nästan förförisk, stillsam inledning, tar en musikalisk resa vid. Och varken vi eller musikerna vet vart vi kommer att hamna. Men det är ok, för här är resan själva målet. Men det är en resa som kräver ett deltagande. Här kan man både luta sig tillbaka och låta sig fraktas, och ge den hela sin uppmärksamhet; helt efter sinnesstämning och engagemang för stunden. Trots att denna resa inte alltid är harmonisk, så är den aldrig tråkig. Små, dissonanta ljud, samspelar med helheten. Det är som om allt improviserar, inte bara musikerna. Den närmar sig här konstmusiken på ett storartat sätt. Trots Esbjörns Svenssons tragiska bortgång, så tror, och hoppas, jag att detta är början på en skön vänskap. Det finns en antydan till en fortsättning i musiken som jag inte vill att Magnus Öström och Dan Berglund skall lämna därhän. Det vore alltför tragiskt om detta skulle vara det sista vi skulle få höra från dem.
