PK och PIK-pöbeln
Att Publicistklubben bjuder in en representant från Avpixlat är möjligen inte aningslöst. Dock är det kontraproduktivt. Det ger dem inte bara legitimitet, utan genom att man i debatten om näthat inte har valt att bjuda in vare sig av PK eller sig själva definierade motståndare; reppresenter från de mobbade och mobbarna, missar man målet att både värna yttrandefriheten och att ställa någon till svars. Detta för att Avpixlat naturligtvis inte kommer att ställa sig i mobbarnas ringhörna, utan med läpparnas bekännelse ta avstånd i från det grova näthatet. De är tillräckligt slipade och vet att de därigenom kommer att vinna ytterligare lite legitimitet, få möjlighet att ytterligare vrida debatten dit de vill.
Dolt i PIK-pöbelns allmänna värdekonservativa-Sverige-bygger-på-kristendom-retorik finns inte bara ett förakt mot andra kulturer och människor i allmänhet, utan ett förakt mot alla som inte är som de, ett förakt och hat mot de som vågar säga emot, ett förakt och hat som tillåts ta vilka uttryck som helst. Där inga medel skys. Där man med lätthet kan skriva att man straffvåldta någon, bara för att hon är kvinna och har haft mage att skriva nått man inte håller med om. Och där man med lätthet och glädje tackar ja till Publicistklubbens inbjudan, kammar sig och säger precis vad som de vet går hem och var gränserna går.
Målet för PIK-pöbeln är att nå resultat, att föra fram sin ideologi och att få igenom sin politik. Det viktiga är inte nödvändigtvis att de själva måste genomföra den. Därför gläds de åt varje tillfälle de kan rätta till slipsknuten och slå sig ned i myssoffan tillsammans med det annars så föraktade etablissemanget. Och de behöver inte lyfta ett finger, för detta etablissemang kommer att hjälpa till att klä dem i deras nya kejsarkläder och släpa och släppa fram deras syn genom hur-mycket-invandring-tål-Sverige-debatter, etniska-svenskar-mitt-i-livet-uttalanden och medborgartest-utspel. Eller genom att, i yttrandefrihetens namn, bjuda in dem till paneldebatter.
