Arkiv för kategorin 'Världens under'

Vilken sorts sjuk varelse är Gud?

måndag, 27 juni, 2011

Jag skriver till er både i en zoologisk fråga likväl som i religiös förvirring. Jag vet inte om ni redan är bekant med dessa förbryllande skapelser jag kommer att berätta om. Inte heller vet jag om ni kan hjälpa mig i denna fråga om Skaparens vett och sinne. Enkelt uttryckt: vilken sorts sjuk varelse är denna vår Gud? Å ena sidan kan han skapa vackra blommor och söta barn, som glatt springer runt på en sommaräng och plockar de nyss nämnda blommorna. Och samtidigt skapar han så bisarra, för att inte säga äckliga, livsformer som Zombiesvampar och Thrips Egg Mite. Både vilka har den mest motbjudande form av reproduktion. I det senare exemplet även innefattande incest. Men mer om det senare. Låt oss först se närmare på Zombiesvamparna.

Zombiesvamp, redan namnet gör att våra tankar vandrar till någon tät, fuktig, regnskog på en isolerad, ö långt borta. Och det är också där vi finner denna märkliga svamp.

De myror som vandrar runt högt uppe i trädtopparna i Thailands regnskogar och gör vad det nu är myror gör, kan, om de har otur, finna sig själv som kusliga värdar åt Zombiesvampen. De smittade myrorna tvingas till ett beteende som mer eller mindre gör dem till en del av svampens fenotyp. Den växande svampen fyller myran kropp och huvud, vilket orsakar att musklerna förtvinar och tvingar isär muskelfibrerna. Dessa zombiemyror agerar även på ett annat sätt från sina oinfekterade artfränder. De tenderar att vara förvirrad, och vandrar ur kurs. Kramper gör också att de förlorar fotfästet och till slut faller ner. Där nere, bland undervegetationen, några decimeter ovanför marken, befinner de sig i en mycket varmare och fuktigare miljö, förhållanden som gör att svampen frodas.

Mitt på dagen, när solen står som högst på himlen och dess strålar värmer regnskogen, och får den att ånga, synkroniserar svampen myrornas beteende och tvingar dem bita sig fast på undersidan av ett blad. Svampcellerna i myrans huvud får muskelfibrerna som öppnar och stänger myrans käkar att lossna och låser käken, vilket gör att en smittad myra inte kan släppa bladet. Inte ens efter döden. Några dagar senare, växer fruktkropp genom skallen på myran som släpper sporer som fångas in av en annan vandrande myra.

Men vi ska inte tro att vi uppe i den kalla norden är förskonade från dessa parasiter som gör insekter till levande döda. I Sverige och Europa finns en parasit som drabbar kor och får. Den heter Lilla Leverflundran och finns i gallgångarna i djurens levrar. Därifrån släpper den ut ägg som följer med djurets avföring ut. På betet tas parasiten upp av en snigel och sprids med snigelns slem. Detta slem äts av myror och när parasiten kommer in i myran så tar den sig upp i myrans “hjärna” och tvångsstyr myran att klättra upp på ett långt grässtrå och där bita sig fast för att vänta på att en ko eller ett får ska komma och äta upp grässtråt och myran. Väl i kon eller fåret kommer parasiten till levern och dess livscykel är fullbordad och ett nytt varv påbörjas.

När vi skakat av oss dessa fruktansvärda bilder ur våra sinnen, låt oss vända blicken och fokusera på ett ännu mer motbjudande och hemska exempel på Skaparens sjuka sinne: Thips Egg Mite.

Jag har inte hittat så mycket om denna groteska lilla varelse. Förståeligt, eftersom detta inte är ett ämne som många vill låna ut sina sinnen och intelligens för att studera eller skriva om. Men jag har lyckats spåra upp denna korta film

Det som gör Thrips Egg Mite så vidrig är på vilket sätt den får sina ungar. Kvalstrets avkomma kläcks den dräktiga honans livmoder. Nästan direkt efter kläckning har den enda hanen i kullen sex med alla sina systrar, och befruktar på så vis dem när de fortfarande befinner sig i livmodern. De nu dräktiga honorna börja äta sig ut ur sin mor, och slukar henne inifrån och ut. När de äntligen har ätit sig ut, söker de redan dräktiga Thrips Egg Mites honorna upp ett blåsfotingägg att äta, och därmed ge näring åt sin egen avkomma, som växer i deras kroppar.

Låt oss nu minnas och komma ihåg att dessa varelser, om vilka jag har förtäljt de mest kväljande berättelser, är tänkta att vara skapta av samma gestalt som har gett oss små söta kattungar, fantastiska solnedgångar och dubbla regnbågar. Som jag redan har frågat vad för sorts sjukt sinne har denna, vår Gud och skapare?