Arkiv för kategorin 'Musik'

Field Music – Field Music (Measure) – 3

tisdag, 9 februari, 2010

Efter ett par års stiltje återvänder Field Music med ett nytt album. Trots att medlemmarna har varit minst sagt upptagna med andra projekt, David Brewis School of Language, och brodern Peters the Week That Was, tycks de ändå anse att de har samlat på sig tillräckligt mycket material för att kunna klämma ur sig en dubbelplatta.

Ah, smaka på den: dubbel-LP. Ger det inte en smak av pretentiöst sjuttiotal? I de flesta fallen har dubblarna använts för halvdant redigerade best of samlingar och utdragna liveupptagningar, i vissa fall för att materialet faktiskt krävt den musikaliska yta i tema och historia som ett dubbelalbum kan ge, i några fall för att man vill ge bandet, och ibland de enskilda medlemmarna, möjlighet att spreta ut och röra sig i olika riktningar.

Varför Field Music har valt att ge ut en dubbel vet jag inte. Förklaringen är nog närmast att man inte har haft stake nog att slakta i det egna materialet. För tyvärr, det håller inte till att fylla 20 spår. Det är knappt att det räcker till hälften.

Detta är tyvärr en samling ganska vanliga rocklåtar med en dragning åt det poppiga hållet. Denna dragning mellan pop och rock skapar dock inte en intressant dualitet, eller spänning mellan de båda uttrycken, utan känns mest som ett varken eller. Mitt i den halvtrista rockpopen har de dessutom mage att slänga in gnälliga Fleetwood Mac waw-waw-gitarrer. Men det rycker upp sig när Peter Brewis 60-tals influenser får större utrymme, som i titelspåret Measure. I övrigt en ganska vek gitarr-bas-trummor-blandning, om än i viss mån lite roligare av in silico-produktionen. Men det blir sällan mycket mer spännande än ett glas ljummet vatten.

Jaga Jazzist – One-Armed Bandit – 4,5

måndag, 8 februari, 2010

Det norska post-rocks-elctronica-jazz-kollektivet Jaga Jazzist nedkommerr härmed med sitt sjätte album One-Armed Bandit. Jaga Jazzist har sedan de bildades 1994 av den då blott 14-årige Lars Horntveth vandrat mellan influenserna i den moderna musikhistorien likt bröderna Dal i deras sökande efter professor Drøvel i djunglerna kring Overfloden. Med kaleidoskopiska kast mellan shoegaze, prog-rock, elektronica och inte minst post-rock och avantgard jazz har de levererat sin oförutsägbara musik. Och One-Armed Bandit är inget undantag. Tillsammans med Øystein Moen och Stian Westerhus begav sig Lars Horntveth för två år sedan ut i den Svenska urskogen för att börja jobba på nytt material. Resultatet blev en evolverande, men samtidigt loungig, samling spetsfundigheter och låtar. Att både Fela Kuti och Wagner har varit influenser till den här skivan är ingenting som förvånar, för bland den postjazzig lekfullhet finner man även Nymanska tongångar. Med One-Armed Bandit rotar sig Jaga Jazzist än djupare i postrocksjazzen.

Seabear – We Built a Fire – 4

måndag, 8 februari, 2010

Isländsk countrypop? Ja, varför inte. Seabear leverarar som vanligt en mystrevlig folkpop. Det är både sött och skirt. Trots att de ballanserar på gränsen till det banala, så håller de sig hela tiden på den intressanta sidan.

Seabear, som började som Sindri Már Sigfússons enmansprojekt, har växt genom åren och består idag dessutom av Örn Ingi Ágústsson, Guðbjörg Hlín Guðmundsdóttir, Ingibjörg Birgisdóttir, Kjartan Bragi Bjarnason, Halldór (Dóri) Ragnarsson och Sóley Stefánsdóttir. De flesta är verksamma som konstnärer och musiker i Island. Mest känd är väl Inga Birgisdóttir, som t.ex. har gjort flera av Múms skivomslag. Sindri har även soloprojektet Sin Fang Bous.

Seabears senaste skiva We Built a Fire, som släps i fysiks form i början av mars, är en lysande stjärna, även om den är lite för mystrevlig för att kunna vara den mest lysande. Ja, jag tycker om det, med all sin harmlöshet och allt. Till skillnad från mycket folkpop, så är musiken mer av vår och porlande snösmältsbäckar, droppande istappar och tussilagos i töhögar, än höst och varma brasor, filtar och te i stora muggar. Det finns en glädje och hoppfullhet i deras musik som gör dem mer lika landsmännen Múm än säg Sigur Rós, Ólafur Arnalds eller Jóhann Jòhannsons mellankoliska och drömmande musik. Men naturligtvis finns ett visst mått av mellankoli och ödslighet där. De är trots allt islänningar.

Joy Division-specialare på TV

torsdag, 4 februari, 2010
Sam Riley som Ian Curtis i en inspirerande miljö.

Sam Riley som Ian Curtis i Anton Corbijns film Control.

I maj är det trettio år sedan Ian Curtis begick självmord. Trots att hans band Joy Division bara hann släppa två studioalbum är de fortfarande ett av de mest inflytelserikaste banden. På tisdag nästa vecka sänder SVT K Special en dokumentär från 2007 om Joy Divsion, och på torsdag kommer Anton Corbijns film Control, som baseras på Deborah Curtis bok Touching From a Distance (Beröring långt inifrån).

Joy Division

K Special – Dokumentär
SVT1 21:30 Tisdag 9 februari

Control

Långfilm av Anton Corbijn
SVT2 22:45 Torsdag 11 februari

Sjöbjörnskanal på dutuben

onsdag, 3 februari, 2010

Sjöbjörnskanalen på DuTuben

För ett par dagar sedan läckte Sebears nya skiva We Built A Fire ut på nätet. Lätt bedrövade och lite tagna på sängen upptäckte de Isländska sjöbjörnarna att även de var tvungna att bemöta den nya tiden. Som ett resultat av detta omfamnar de nu sina fans och startar en YouTubekanal med filmer skapade av fans. Ett sjuttiotal filmer ligger redan uppe, men de vill gärna ha fler.

Nytt Amiina på gång?

tisdag, 2 februari, 2010

Amiina befinner sig just ni Sundlaugin studion. Vad de jobbar på är inte helt känt, men det har ryktast om ett nytt album.

Efterklangs moderna driv en klar favorit.

lördag, 30 januari, 2010

Efterklangs nya video Modern Drift har valts in som en av Vimeos favvisar.

Videon är skapad av Kristian Leth och bygger på filmen Dyrehaven, den Romantiske Skov från 1970 av Per Kirkeby och Jørgen Leth. Den inbitne filmnörden vet också att titeln till deras tredje platta Magic Chairs, som kommer i slutet av februari, är inspirerad av en annan av Jørgen Leths filmer.

Òlli flyr mörkrets tyngd

onsdag, 27 januari, 2010

Ólafur Arnalds låter meddela att hans kommande album kommer att få titeln “…and they have escaped the weight of darkness”. Huruvida detta är ett citat från Béla Tarrs film Werckmeister harmóniák är okänt. Skivan kommer i April, närmare datum är just nu okänt.

Musikknäck i Eken

onsdag, 27 januari, 2010

Nu till helgen kommer ett åttiotal kodknackare till Stockholm för att delta i Music Hack Day – Stockholm. Förutsättningarna är att under tjugofyra timmar skapa en ny musiktjänst. Arrangörer är Henrik Berggren och Mattias Arrelid. Henrik är mannen bakom Citysounds.fm, som han deltog med på Music Hack Day – London i somras. Med på eventet är även bland andra Spotify, Soundcloud, Last.fm, och Sveriges Radio. SR kommer att premiärvisa sin nya API på Musikknackardagen.

Múm och annat mumsigt att ta med

tisdag, 15 december, 2009

Sprang på en trevlig videoblogg för ett tag sedan. Det franska musiknetzinet La Blogotheque har på The Take-Away Shows samlad en hel drös med filmer med diverse band och artister som uppträder på väntade och oväntade ställen på stan.

Every week, we invite an artist or a band to play in the streets, in a bar, a park, or even in a flat or in an elevator, and we film the whole session. Of course, what makes the beauty of it is all the little incidents, hesitations, and crazy stuff happening unexpectingly. Besides, we do not edit the videos so they look perfectly flawless, instead we keep the raw sound of the surroundings. Our goal is to try and capture instants, film the music just like it happens, without preparation, without tricks. Spontaneity is the keyword.

Bland annat så hittar men dess helt underbara filmer med Múm

Mùm – If I Were A Fish / A Take Away Show from La Blogotheque on Vimeo.

Múm – Prophecies and Reversed Memories – A Take Away Show from La Blogotheque on Vimeo.