Var finns vetenskapen i skoldebatten?
Varför utgår så mycket av skoldebatten från ideologier och tro, var finns vetenskapen?
Inom hälsovården är vetenskap och beprövad erfarenhet inte bara en idé, en vision, utan till och med inskriven i lagtexten. Det finns skillnader mellan medicin och pedagogik, och visionerna och idéerna behövs inom skolan. Men en stor del av debatten och besluten är grundade, inte på vad vi vet, utan på vad vi tror. Mycket har hänt inom forskning som både direkt och indirekt påverkar hur vi ser på skolan, pedagogik och lärande. Eller borde se, om det lyftes fram. Neurologen Steven Novella har skrivit om detta och sammanfattar frågan om evidensbaserad utbildning med:
It seems, therefore, that we already have a significant evidence-base of what works and what doesn’t in terms of optimizing education from a neuroscience point of view, mostly focused around improving attention and effective executive function. While this knowledge needs to be translated into the classroom, we also need further research to more deeply understand not only how the brain works but how it learns, and how to think about and measure the various components of cognitive function.
In short, we need more science-based education.
Men förhoppningsvis är en förändring på gång. Det har vid sidan om den ideologiska debatten om skolan, som behövs och är viktig, höjts röster för att låta vetenskap och forskning få större betydelse. Bland annat genom Torkel Klingbergs bok Den lärande hjärnan, och på vetenskapsfestivalen hålls seminariet Hjärnkoll på skolan som ställer frågan om den svenska skola struntar i hur hjärnan fungerar och i vilken utsträckning forskningsrön används när läroplaner skrivs om och skolreformer planeras.
Jag tror att det är viktigt att släppa in vetenskapen, inte bara i klassrummen, utan också i debatten och besluten, i lärarkollegierna och bland beslutsfattarna, bland alla oss som bryr sig om skolan. För, som Steven Novella säger; vi behöver mer evidensbaserad utbildning.
Vi behöver en skoldebatt där fakta accepteras i stället för att sopas under mattan. DIVERGENSPRINCIPEN och dess konsekvenser bör stå i centrum likaväl som den svåra frågan om hur undervisningen skall INDIVIDUALISERAS. Se min hemsida: http://home.swipnet.se/StureEriksson/
16:10 söndag 10 april 2011 av Sture ErikssonDen nya läroplanen LGR11 har en allvarlig brist då den reflekterar “enhetselevens” utveckling enligt Piaget´s stadieteori men saknar de differentialpsykologiska principerna för en genuin individualisering av undervisningen.
Vi behöver en skoldebatt där fakta accepteras i stället för att sopas under mattan. DIVERGENSPRINCIPEN och dess konsekvenser bör stå i centrum likaväl som den svåra frågan om hur undervisningen skall INDIVIDUALISERAS.
TVÅ HUVUDUPPGIFTER FÖR DEBATTEN OM FRAMTIDENS SKOLA.
Utifrån existensen av betydande intelligensskillnader mellan eleverna men framför allt utifrån divergensprincipens giltighet bör den skolpolitiska debatten som första steg syfta till att lösa följande problem av helt avgörande betydelse för utformningen av framtidens skola:
1. Hur skall läroplansmålen definieras för olika elevgrupper så att de inbegriper både den momentana kunskapsvariationen och variationen i utvecklingstakt?
2. Hur skall läromedlen konstrueras så att de optimalt är anpassade både till den momentana kunskapsvariationen och variationen i utvecklingstakt hos olika elever?
Se ”Sture Erikssons hemsida”: http://home.swipnet.se/StureEriksson/
12:24 onsdag 20 april 2011 av Sture ErikssonHär finns vetenskapen i skoldebatten!
16:03 lördag 12 oktober 2013 av Sture ErikssonEverything is very open with a really clear description of the issues.
It was really informative. Your site is very useful.
00:57 lördag 10 maj 2014 av vendingoweThanks for sharing!
My site :: site (Dora)
01:03 lördag 6 september 2014 av Dora