Var finns vetenskapen i skoldebatten?
Varför utgår så mycket av skoldebatten från ideologier och tro, var finns vetenskapen?
Inom hälsovården är vetenskap och beprövad erfarenhet inte bara en idé, en vision, utan till och med inskriven i lagtexten. Det finns skillnader mellan medicin och pedagogik, och visionerna och idéerna behövs inom skolan. Men en stor del av debatten och besluten är grundade, inte på vad vi vet, utan på vad vi tror. Mycket har hänt inom forskning som både direkt och indirekt påverkar hur vi ser på skolan, pedagogik och lärande. Eller borde se, om det lyftes fram. Neurologen Steven Novella har skrivit om detta och sammanfattar frågan om evidensbaserad utbildning med:
It seems, therefore, that we already have a significant evidence-base of what works and what doesn’t in terms of optimizing education from a neuroscience point of view, mostly focused around improving attention and effective executive function. While this knowledge needs to be translated into the classroom, we also need further research to more deeply understand not only how the brain works but how it learns, and how to think about and measure the various components of cognitive function.
In short, we need more science-based education.
Men förhoppningsvis är en förändring på gång. Det har vid sidan om den ideologiska debatten om skolan, som behövs och är viktig, höjts röster för att låta vetenskap och forskning få större betydelse. Bland annat genom Torkel Klingbergs bok Den lärande hjärnan, och på vetenskapsfestivalen hålls seminariet Hjärnkoll på skolan som ställer frågan om den svenska skola struntar i hur hjärnan fungerar och i vilken utsträckning forskningsrön används när läroplaner skrivs om och skolreformer planeras.
Jag tror att det är viktigt att släppa in vetenskapen, inte bara i klassrummen, utan också i debatten och besluten, i lärarkollegierna och bland beslutsfattarna, bland alla oss som bryr sig om skolan. För, som Steven Novella säger; vi behöver mer evidensbaserad utbildning.
